I think I'm bleeding / Samples / Text

MANUS

Programmets titel: "JAG TROR JAG BLÖDER. TYCKER DU?"

Någon presenterar.
Harkling ur tystnaden.

Rysk anekdot
Röst 1 viskande: Let me tell you Russian anekdot… Redhat is walking in the woods, she is going to her sick grandmother with some foods and wines when she meet wolf:
Röst 2 (överdrivet mörk): Why you are not afraid of me? Wolf asks.
Röst 1: Because I have no money, and I love to fuck.

Fanfar.

Kärleksdikt
Fias vanliga röst: Hello babies!
Are - you - ready - for - a - love - poem? Applåder
Are you ready for a love poem? Ännu mer applåder
Are YOU ready for a LOVEPOEM? Extas
Ok, let the love poem beginn:

Jam for yoko.

Ö - G - O - N - T - U - S - C - H

Ögontusch
En alkoholistman tar kontakt.
Alkis: Har du en femkrona?
Kille: Nä, tyvärr.
Alkis: Vet du vad kärlek är?
Kille: Nä, det vet jag inte.
Alkis: Kärlek är: (trumvirvel) …Kärlek är: När du vill bita i hennes ögontusch.
Kille: I hennes ögontusch?

Poeten du inte visste fanns
Alkis: Vet du vad kärlek är?
Tjej: Nä, det vet jag inte.
Kille: Jag vet.
Alkis: Nä, Du vet inte. Det kan jag svära på att du inte vet.
Kille: Jooorå, jaaag vet vad kärlek är.
Alkis: Vet du vad kärlek är? Det är att imorgon när ni vaknar så kommer du att känna hur en ljummen vårbris liksom svävar in genom fönstret. Och när du vänder dig om och tittar på honom så kommer det att kännas ganska bra.
Paus.
Alkis: Vet du vem jag är?
Tjej: Nej.
Röst 3: Jag är poeten du inte visste fanns.

Hon där
Alkis: Har du en cigarett?
(Cigarettändningsljud)
Alkis: Hon där hon är ingenting för dig.
Kille: Varför inte då?
Alkis: Hon är ett freak.
Kille: Okej.
Alkis: Precis som jag.
Alkis: Du är inget freak som hon och jag.
Kille: Nähä.
Alkis: Han är inget freak som du och jag.
Tjej: Nähä.
Alkis: Vet du om en sak?
Tjej: Nä.
Alkis: Jag är kriminell.

Greatest hustler

Sven (han som tror att han är nåt)
Röst 1: Så här låter sven när han vaknar:
Sven: Var är jag?
Sven: Vem är jag?
Sven: Varför är jag?

Ljud

Sven (han som tror att han är nåt) — 2
Hon: Hej!
Sven: Hej!
Hon: Hur är läget?
Sven: Det är ganska bra faktiskt. Jag var glad i morse när jag vaknade, och det var jag inte igår, för då mådde jag dåligt.
Hon: Men vad bra då, då går det ju åt rätt håll så att säga!
Sven: Ja, eller inte.
Tystnad.
Sven: Jag vaknade först klockan ett, jag sover så dåligt, jag tror jag är irriterad på honom som jag bor med. Han spelar dataspel, men egentligen vill han skriva en bok, sen tror jag att han är deprimerad.
Hon: Vad tråkigt.
Tystnad.
Sven: Vi sade två saker till varandra igår. Först när jag kom hem klockan åtta så sade vi; Hej. Sen, efter två timmar gick han ut och då sade vi; Hejdå.
Tystnad.
Sven: Sedan kom han tillbaka igen, efter en timme, med en pizza.
Hon: Sade ni inget till varandra dårå?
Paus.
Sven: Jo kanske, kanske att han sade; Kolla vilken pizza! Men jag minns inte om jag svarade på det, eller förresten jag tror att jag sade: Hm, jo det gjorde jag nog. Dåså, då sade vi kanske tre saker till varandra då.

Sven (han som tror att han är nåt) — 3
Sven: Vill du följa med ut och röka en cigarr?
Hon: (entusiastiskt): Ja gärna, vad kul!
Röka, röka, röka.
Sven: Jag tror egentligen inte att man ska vara två när man röker en cigarr.
Hon: (entusiastiskt): Varför inte då?
Sven: Nej, för då varmröker man och då det smakar tinner.

Antony and the Johnsons

Fingret
Röst 1: Tänk jag drömde i natt.·…Att jag skulle gå ut på trottoaren och bara köpa något av en man med plåster på fingret.
Paus.
Röst 2: Vad knäpp du är.
Paus.
Röst 3: En gång åkte jag med en taxichaufför. Som hade ett halvt finger. Han var väldigt attraktiv. Jag fann honom väldigt attraktiv. Jag blev väldigt attraherad av honom. Jag kände mig väldigt attraherad. Av honom. Så jag tog en taxi till den kvällen. Kanske letade jag. Och jag hittade en ny chaufför med finger. Gjorde jag. Inte riktigt lika stor bit borta men ändå. Han följde med in. Han var polioskadad och mycket kort till växten. Eller heter det i växten? Han hade loafers. Kan ha varit med tofs. Marinblå iallefall. Han ville prata om att bjuda på middag, en kväll? Tyckte väl att jag verkade vara en trevlig person som han sade. Det hela var mycket dumt. Hur kan man vilja gå på middag med någon som är så elak? Jag föraktar människor som inte känner igen en elakhet på nära håll. Han var en sån. Eller så ville han bli plågad. Jag föraktar människor som vill bli plågade. Jag letade ju bara efter det där fingret.

Handyman

Betty
TV-LJUD; ZAPPLJUD:
Någon: det här är Betty Lions, hon har lidit av kroniskt trötthetssyndrom i över tjugo år.
Ingenting tycks hjälpa

Någon: Nu ska Betty pröva på blablabla. Det går ut på att man ökar på blodflödet i hjärnan genom att borra ett hål i skallen.
— Now the drilling beginns… BORRLJUD.
KVINNA (Betty): It feels like it’s not drilling at all.
Någon: Betty om behandlingen som kunde ha tagit hennes liv
KVINNA (Betty): Jag gör hellre det här än går till tandläkaren.

Gurklukt
Hon: Det känns som om jag har tappat luktsinnet. Jag känner inga lukter längre.
Han: Gör du inte? Bäst att testa dig lite. Vad luktar det här, just nu t ex. ?
(Hon: Känner ingen som helst lukt, blir nervös, ser sig omkring, de är nere i hamnen, shit, shit, shit, vad brukar det lukta i hamnar nu igen?)
Han: Det luktar bensin.
Hon: Avisst olja.
Han: Amen då känner du ju lukter… eller förresten du lurade mig, jag hann säga först vad det luktade sen höll du med… det är fusk! Du har tappat luktsinnet eftersom du övat upp en sån lurteknik.
Hon: (skamset) Du har nog rätt, vad tråkigt. Jag tyckte verkligen om att ha ett luktsinne.
Han: Ja det förstår jag verkligen, det är ju det bästa sinnet, och det viktigaste, det som man minns bäst är lukterna vet du, luktminnen är de viktigaste minnena.
Hon: (med nedböjt huvud) Vad tråkigt, då kan jag aldrig få några nya viktiga minnen.
Han: Minns du hur gurka luktar?
Hon: Jaarå.
Han: Hur luktar det då?
Hon: Eh lite som vatten och citron och äsch, kanske lite som kalkpulver fast blött med melon och citron och ehhhh.
Han: Nej, du minns inte.

Walking on thin ice

Riskfyllt och kul
Röst 1: Om nån har sett en endaste liten bild på ett avslitet ben,
eller delar från en arm eller annan minsta köttslamsa från
Terrordådet mot World Trade Center så hör av er.
Röst 2: Dags att ta itu med alla fobier.

I trapphuset:
Röst 2: Hon går nedför trappan och möter en städare med arabiskt ursprung.
Hon: Hejsan! (jätteglatt för att markera att hon inte förknippar honom med terrorism överhuvudtaget.)
Han: (Röst 1) Usama bin Ladin!
Röst 2: Eller… hörde hon fel.

I mataffären:
Hon går i en trång gång inne i på Ica, när hon möter paret som hon såg på vårdcentralen igår. Frun har en otäck hosta, Kan det var tuberkulos? Hon ser faktiskt lite öststatsaktig ut, och det har man ju hört att det finns en ny tuberkolosepidemi där borta.
Hon: Pressar in sig i ett hörn vid brödhyllan.
Mannen: Passerar.
Hon: Blundar.
Frun: Passerar utan att hosta.
Hon: Andas ut tre gånger, går till frukten och plockar på sig en hel säck med tomater som hon måste kasta sen för hon ska resa bort.

På tåget:
Hon sitter vid fönstret när konstig man erbjuder sig att flytta på sig helt i onödan för att sätta sig bredvid henne.
Hon: tittar till mot honom.
Han: Ler galet med hela ansiktet och stirrar tillbaks.
Hon: Tror att han ska sätta sig bredvid för att döda henne. Kanske vet han inte om det själv ännu, men helt garanterat är det att han kommer att göra det, så galen som han ser ut. Blir det dråp då eller? Tänker hon.
Han: Kan jag sitta här? Och sätter sig ner.
Hon: Mumlar så neutralt hon kan. Vill åtminstone förlänga livet lite till.
Han: Luktar konstig parfym och byter skivor i sin bärbara CD-spelare på ett, enligt hennes mening, maniskt sätt.
Hon: Hör att han lyssnar på djävulsaktig musik. Den äckligaste musik hon nånsin hört och funderar på om hon tjänar på att försöka fly till restaurangvagnen eller om det bara kommer att provocera honom och på så sätt förkorta hennes liv ytterligare.
Han: Sitter kvar och rycker.
Hon: sitter kvar utan att röra sig på två timmar.
I Hallsberg:
Han: Hoppar av.
Hon. Lever, men hennes vänstra ben har somnat.

Modeling sucks

Oväntat möte med Sven ( Han som tror att han är nåt) utanför mataffären
Hon: Hej Sven!
Sven: Heeeej.
Sven: Jag tog valium i fredags.
Hon: Jaha, hur var det då?
Sven: Det var inte bra. Jag höll på att aldrig mera vakna.
Hon: Vad bra. Då vet du ju det.
Sven: Vet vad då?
Hon: Att du inte mår bra av Valium.
Sven: Jag är så ensam. Ska nog gå hem och onanera.
Hon: Ja, men gör det!

(Obs! Det här är sista gången som Sven (Han som tror att han är nåt). Kommer att figurera i det här programmet nu får det faktiskt vara nog.)

My personal ad

FAMILJER:
Såére, barn ska de ha sen ska de skita i dem. Dé é det som e så roligt.

Mamma, Beeep, Barn
Om jag vore mamma skulle jag mata mina barn med godis och borsta deras hår slarvigt. Vilken klass går du i nu igen? skulle jag fråga min dotter när hon satt och åt chokladflingor till frukost.
Barnet: Mamma! Du vet ingenting om mig. Du vet inte ens hur gammal jag är. Du sade att jag var tio men jag är bara nio.
— Äsch! Skulle jag svara. Det är klart jag vet hur gammal du är.
Barnet: Nej, du vet nog inte ens var mitt rum ligger. På nätterna när min dotter sov skulle jag vara ute och träffa killar och jag skulle bli arg om hon gjort experimentblandningar i köket. När vi gjorde resor tillsammans skulle jag packa ner henne i resväskan, så att det blev billigare. Och vi skulle åka jorden runt, för det har inte jag gjort än.
Barnet: Mamma!
— Ja, vad är det nu då?
Barnet: Fröken säger att jag inte får vara borta så mycket från skolan.
— Va? Det där har du bara hittat på för att slippa flyga i bagageutrymmet men du vet att mamma har dåligt med pengar, och mamma är säker på att Fröken inte bryr sig ett dugg om du är borta eller inte. Sen skulle jag lära henne vad hon får och inte får. Du får aldrig ifrågasätta det jag säger, skulle jag säga. Men du får alltid älska mig mest av alla. Och jag skulle älska mitt barn, det skulle jag, och ibland kunde vi kolla på TV ihop.)

Mamma & Pojkvän
Röst 1: Pojkvännen skakar Mammans hand med högern, i den vänstra håller han fyra gram heroin. Han ler.
Röst 2: Vad trevlig han verkar, säger Mamman efteråt.

Heroin and cocaine

Pojkvän & Flickvän
Pojkvännen är heroinlangare och det händer att hon sover över hos honom. I samma uppgång bor en pundare som heter Horse-Joey. Joey kan inte sova och nu bankar han på dörren. Vill byta sitt pass mot en fix. Pojkvännen skrattar åt Jimmy. Säger att nu får han sluta dunka på dörren och att den lilla damen alltså flickvännen måste få sova. Joey gråter och kvider tills han får sitt knark.
— Men först ska du be den lilla damen om ursäkt för ditt bad behaviour!
— Förlåt! Förlåt!
— Säg att du är en dum junkey!
— Jag är en dum junkey!
— Säg att du är en dum junkey som har bajsat på sig!
— Jag är en dum junkey som har bajsat på mig.
Joey låter nästan glad när han säger det. Så kan de äntligen sova.

Heroin and cocaine

Pappa och barn på bussen
Röst 1: Pappa vad är knark?
Röst 2: Knark är nånting jättejättefarligt som vissa människor stoppar i sig.
Röst 1: Hur då stoppar det i sig?
Röst 2: Ja, de sprutar in det i sig eller på annat sätt stoppar in det sen blir de yra i huvudet och hamnar i fängelse.

Heroin and cocaine

Pappa och barn på bussen
Röst 1: Pappa vad är en lavin?
Röst 2: Det är när vit pudersnö bara rasar ned över människorna så att de blir alldeles yra i huvudet och hamnar på sjukhus.
Röst 1: Pappa vad betyder utvecklingsstörd?

Motorcycle boy

Skofetichisten
(TÅGSTATIONSSLJUD)
Tjej: Det är en varm sommardag. Hon sitter på tågstationen och läser en bok, då en utvecklingsstörd kille sätter sig bredvid henne på bänken.
Tystnad
Kille: Harkling
K: Vilka fina skor du har…
T: Tack.
K: Vad fick du ge för dem? Är det sandaler eller? Jättefina skor…Du har.
T: Tack.
Vänder blad i en bok.
K: Får jag titta på en sko?
BOKPRASSEL rycker till. Nervöst.
T: Okej.
Räcker honom ena skon.
Tystnad, luktljud alltså sniff sniff.
Prassel.
K: Den luktar gott.
Tystnad.
K: Vilken fin fot du har. Får jag känna på foten?
Prassel.
Tystnad, tågljud.
Några som fnittrar längre bort.
T: Nä, nu räcker det…
K: Förlåt! det var inte meningen, jag ville bara känna på foten…
T: Så då kan jag ta tillbaka min sko.
Lååångt Sniffljud.
Tystnad
K: Brukar du ha nagellack på foten?
T: Nej!
K: Det var synd för det tycker jag om.

Mongobrother

(Här ska olika röster läsa nästan i munnen på varandra)
Viftade lite med öronen. Sköljde ned fluoret. Sköljde ned.
Vänstervriden.
Jag skulle vilja att det blev en ganska sexig video, sade han.
Visst jag vill också göra revolutions snart. Ska bara göra klart den här reklamfilmen först
Ska man göra en video till den låten så ska den handla om ett sår.
Vi pratade mycket om sex det gjorde vi.
Vad tänker du om det?
Synd att man är psykiskt sjuk.
Nej det är fullt förståeligt. Jag är likadan.
Jag hör vad du säger och jag tar in det i min värld men inte som en svamp som blir drenerad.
Jag vet inte hur jag ska säga det här men jag tycker att du är ganska vacker.
Jag förstår.
Han tog av sig linnet och såg ned på sitt svampiga bröst.
Hon å sin sida oroade sig hela tiden för fotsvamp.
Orolig, oroade, oroad.
Om jag använde ordet knulla nu så skulle du spy. Glöm för allt i världen att det någonsin blev sagt. Det sades icke av mig. Hör du vad jag säger?
Det här är inte ett program om knulla.
Det här är inget jävla metaprogram.
Inte heller handlar det om psykoanalys. Om någon trodde det.
Vad ska vi göra nu?
Jag vet inte.
Näe jag vet inte.
Knulla.
Tånaglar.
Som fastnaglad vid hans tånaglar

Plantera en stor skog, ett träd för alla döda som blivit kränkta. När bladen slår ut är allting förlåtet. Träden får aldrig fällas. Skogen blir mindre och mindre.

Be good

Återfall
(Ja, jag vet jag vet att jag inte skulle ta upp nåt mer om sven han som tror att han är nåt men nu går det inte att hålla sig längre)

Kvällspromenad med Sven (han som tror att han är nåt).
Sven: Jag är så snabb när jag onanerar att det finns inte.
Hon: Jag lovar att jag är snabbare. Ska vi tävla?
Sven: Jag menar inte att det går för mig fort, jag får verkligen kämpa men jag är jävligt snabb med handen.
Hon: Jaha, du menar så.
Sven: Sen måste jag tänka på en massa snuskiga saker typ att jag tar min morsa bakifrån.
Hon: Jaha. Jag behöver inte tänka på nåt.

Ögon
Röst 1: Det var en tjej som sade till mig att jag hade psykoblick.
Röst 2: Jag älskar din psykoblick.
Röst 1: Jag har gröna ögon.
Röst 2: Har du? Jag trodde att de var blå.
Röst 1: Nej de är gröna.
Röst 2: Mina är iallafall blå.
Röst 1: Nej, dina är melerade.
Röst 2: Nej, är det sant? Jag har alltid trott att de är blå alla brukar säg att jag har så…
Röst 1: Nej, det har du inte alls. De är melerade.

Middag hemma hos Lotta som hon gick på för att bli inspirerad av lite nya människor (och inte bara Sven)

Middagsbjudningen

Gunnel
Gunnel: Fy fan vad jag är bra,
Fia: Säger hon, när hon står framför spegeln.
Gunnel: Ingen får sätta sig på mig du vet. Jag tänker gå över lik. Promenera på folks huven. Det är det bästa med mig, att jag gör som jag vill.

Roa sig
Gunnel: Vad ska vi göra? kort paus. Gunnel: Kan vi inte hitta på nåt? Jag vill att nåt ska hända? Tjockisen: Det vill jag med, Gunnel: Ska vi ringa till mitt ex och flåsa i luren? Frågar hon. Tjockisen: Ja det kan du väl göra. Fia: Hon ringer. Ögonen går i cirklar. Om och om igen ringer hon. Hon måste. (Specialröst Allo, allo) hör man på andra sidan. Skrik ------- Så börjar hon skrika. In i luren och det blir tyst. Hon lägger på. Umgänget med Gunnel utvecklar sig Berättare: Han börjar bli rädd för telefonsignalen. RIIING! Han liksom hoppar till. Vid tanken på att det kan vara hon. Ring, skrap! Gunnel: Jag mår dåligt, Fia: Säger hon. Gunnel: Mår inte du dåligt? Säg att du mår dåligt jag vet att du mår dåligt. Kom igen då, erkänn, jag hör ju att du mår dåligt. (Mummel i bakgrunden) …HALLÅ!!! Testet Fia: Klick, säger hon och riktar pistolen mot hans tinning. Gunnel: Jag skjuter. Jag visste att du skulle svika mig till sist. Hahahahahaha. Tjockisen: Sluta. Det är obehagligt. Det är inte roligt. Fia: Hon sänker vapnet, Gunnel: Okej. Gud vad du är tråkig… Du tål ju inte skämt. Du kan ju för fan inte försvara dig… …Vad ska vi göra? Jäsp. Kondomen Gunnel: Kan inte du sova hos mig? Tjockisen: Jovisst. Fia: Säger han och lägger sig på tvåsitssoffan. Gunnel: Kolla! Fia: Hon lyfter upp en använd kondom från golvet. Gunnel: Kan inte du slicka på den? Han kommer snart att göra sig av med henne, som sagt, han vet bara inte hur. Vakna Sova, sova. Vakna, vakna. Röst 2: Hej, Röst 1: Hej, Jag drömde om dig inatt, Röst 2: Gjorde du? Berätta! Röst 1: Det var din födelsedag så här och jag var skyldig dig pengar, men jag ville testa dig så du fick en hundring för mycket. Röst 2: Ojdå, Röst 1: Sen, om du inte sade nånting, så visste jag att du var opålitlig men om du sade till så skulle jag bara säga Grattis! Det är din födelsedagspresent. Vakna 2 Röst 1: Jag drömde om mitt ex inatt. Jag drömde om dig också förresten. Att du hade legat i samma säng som honom och när jag frågade dig varför? Så sade du att ni bara legat skavfötters. Undrar vad det kan betyda? Röst 2: Men det vet du väl? Röst 1: Nä, Vadå? Röst 2: Att vi har en hemlig relation han och jag, och att jag alltid vill ta allting ifrån dig. Det är därför jag är din vän så att jag ska kunna stjäla allt du har, suga märgen ur dina ben och röntga din hjärna. Jag vill stjäla dina drömmar och tankar, dina pojkvänner, din familj och din hund. Röst 1: Det får du inte, i så fall vill jag ha betalt! Röst 2: Hur mycket vill du ha? Och kan vi isåfall dra av allt som du har tagit ifrån mig? Wake up BOXNING Ibland när jag vaknar så tänker jag på våld. Jag kan ligga i sängen och tänka på att slåss. Häromdagen så var Paulo Roberto på TV. Han skulle prata om sin så snöpligt avslutade boxningskarriär. Paulos näsa var alldeles platt. PAX för att vara den som har plattat till Paulos näsa tänkte jag i mitt huvud. Jag kunde känna i skinnet, köttet och benet hur min knytnäve träffade Paulos näsa och hur den liksom sprack och krasades till. Publikens jubel i hela arenan, starka lampor i ögonen och blöt svett som flög omkring i luften och träffade våra ansikten i slowmotion. Och så repris på knockouten i slowmotion och så en gång till i repris. Och spola tillbaka så att Paulos näsa blir hel igen och så forward så att den plattas till, igen, för det var redan försent, det visste vi allihop. Det var ingen dröm… Det är inte det att jag har nåt emot Paulo, tvärtom, jag tyckte verkligen att han var skitbra i Stockholmsnatt när han t ex sade ”Har du cigg eller?” Det är bara det att, ibland när jag vaknar så tänker jag på våld. En gång på en fest som var på en boxningsklubb i Vasastan så skulle de skoja till det lite (Wow). Jag stod och lutade mig mot väggen när en gubbe som såg ut som om han var levandekonserverad från femtiotalet, typ direkt från en sån där gammal Fantomentidning eller nåt, och jag som älskar Fantomen, kom fram och frågade om jag ville slåss mot en annan tjej i ringen? ”Ja” Sade jag. ”Okej, vi ses i omklädningsrummet om en kvart” Sade han. Så jag gick dit va. ”Möt Vera” Sade gubben. ”Hej” Sade vi, Vera och jag och log mot varandras ansikten. Vera gick en privat kosmetologutbildning på Östermalm och var kortare än mej i växten. Så kom tränaren in. ”Tjejer” Sade han. ”Ni ska inte boxas på riktigt förstås utan vara invirade i dom här boxningsmattorna, ni kommer inte att kunna röra er där uppe i ringen bara hoppa runt och puffa på varann för vi vill inte att nån ska komma till skada”. Så blev det bråttom. Killar med muskler kom fram till Vera och mig, ungefär tre killar per person. De tog tag i oss och sade åt oss att lägga oss ned på varsin matta. Sen rullade dom in oss i mattorna ungefär som med kåldolmar skrek ”Res på er!” och att ”Nu ska ni in!”. Vi fick hoppa som kåldolmskängurus in mot ringen till tonerna av ”Rocky III”. Rökmaskiner och starka lampor och jag tänkte att det här är livet. Nu lever jag för första gången i mitt liv va. Och det var som i en film för publiken bildade som en gång åt oss att hoppa i och dom skrek och applåderade. Ja, dom var i extas helt enkelt och röken från rökmaskinerna stack i näsan och dom starka lamporna bländade oss och det var som att vara full va för vi kunde inte röra oss och allt blev som det blev och blodet och det andra rusade runt i kroppen på high speed. Så skulle vi ta oss över dom där gummisnoddsstaketen som är runt ringen. Och det var inte så lätt. Vi var ju invirade i tjocka fotsvettsluktande mattor, men publiken var så ivriga på att se oss slåss så att dom puttade in oss över gummisnoddarna så att vi slog volter och kom till skada men det gjorde ingenting för det kändes inte. Domaren hade kostym och skrek ”I den blåa hörnan Vera!”. Vera hoppade glatt upp och ned med korkskruvslockigt hår. ”I den röda hörnan Beeep!”. Jag lyfte upp båda armarna ur mattan mot taket och grymtade ”Uh, Uh”. Och publiken skrek ”Vera! Lisa! Vera! Lisa!” Skrek dom. Så gick gonggongen och det var dags att slåss. Jag rörde mig inte så fort utan koncentrerade mig mest på att stå stadigt, medans Vera liksom fortsatte att hoppa. Så var första ronden över. Ifrån min hörna hördes skrik. Det var några från Göteborg som jag nästan inte kände, men jag hade visst legat med en av den ena killens kompisar, nån gång efter en kväll på Klara, kom jag ihåg. Så vi kände alltså inte varandra så väl, men det stod helt klart att dom var på min sida. Nu hade allt fler i publiken börjat skrika Lisa och allt färre Vera. Det här gjorde Vera vansinnig. Hon inledde andra ronden ytterst aggressivt medan jag bara stod där och tog emot hennes attacker undertiden mitt namn ekade i luften med emfas. Jag minns att jag tänkte att jag var ett träd. ”Jag är ett träd” Tänkte jag. Och det funkade för då föll också Vera på eget grepp. Hon blev så arg av att alla skrek Lisa att hon kastade sig mot mig med en sån kraft att det blev rekyl och Pang! där studsade hon raklång ned mot golvet. Jag vann på knockout till publikens stora glädje. Göteborgarna i hörnet kramades och skrek att ”Jag känner igen dig, jag känner igen dig! jag känner dig” Skrek dom och lyfte mig över gummisnoddarna varsamt på sina pianofingertoppar och dunkade mig i ryggen. Vera var försvunnen och kvällen var min. Sen var Olle Sarri där och jag tänkte att han kanske kommer fram till mig snart och säger att jag var bra precis som alla andra därinne på klubben gjorde, men nähe han låtsades som om ingenting hade hänt. Fast vad gjorde det, jag visste ju själv att jag hade vunnit. Ibland när jag vaknar så tänker jag på våld. Affirmationen Ögon Röst 1: Du? Jag har tänkt på en sak. Jag vill att vi ska titta på varandra. Röst 2: Okej. Titta, titta, titta. Röst 1: Du tittar konstigt. Du tittar på mig som en liten fågel. Summertime the roughest time Fåglar Det var en gång ett par som bodde på nedre botten. De hade inga egna barn och inte heller några gemensamma intressen. jo, förutom fåglarna då. Paret bor på nedre botten. Ingen vet hur länge deras förhållande kommer att hålla. Det vet inte de heller. På söndagarna är det värst. Då har de inget att göra. Mer än att titta på fåglarna då. Den här söndagen har fåglarna ungar. Det har de jämt. Kärleksfåglar. och nu händer det nånting! En utav ungarna är för liten. Den ligger på botten liten som en dvärg dvärg. Den gapar och piper. ett väldigt litet pip. Den kommer snart att dö. Vad ska paret göra då? (De tar ut ungen ur buren och håller den i sina händer. Hon håller i och han matar med banan, tror jag att det är. Den lilla fågeln tittar på dom med klara ögon. De är nästan som en familj nu. Den lilla pippin blev alldeles pigg. Jippi de har räddat den. svich svich, En halvtimme senare är fågeln död.) Nu har de köpt en undulat också. undulaten har tråkigt. man får egentligen inte ha bara en undulat man måste ha flera. det är olagligt annars. Undulaten hänger med huvudet och är inte alls tam. trots att de lockar och pockar med hirskolv. Tråkigt. bäst att köpa en till. En gul kanske? På nätterna drömmer paret samma drömmar. det har de gjort i flera år nu. så nånting har de iallafall gemensamt, förutom fåglarna då. De drömmer att det ringer på dörren. en kvinna i rock med nånsorts polisbricka. Bakom henne en lång rad män i overaller. De kommer ifrån djurskyddsföreningen. Det har kommit in en anmälan? Förlåt säger paret. Vi vet att våra fåglar är olyckliga. Öppna dörren det är en order säger kvinnan. Patrullen kommer in. De konfiskerar undulaterna och kärleksfåglarna. Det hela går mycket fort. De är redan på väg ut igen men stopp! Kvinnan i rock har vädrat nånting. Här skriker hon och pekar rakt ned i golvet. Aha. En hemlig lucka! Öppna den det är en order! En overallklädd klättrar ned först. Fyfan säger han det var det värsta jag har sett. Det blir fängelse på det här minst! Under golvet, nere i katakomberna. Paret bor på nedre botten, döljer sig burar med vanskötta djur. Fåglar, ödlor, katter, minihästar och hamstrar med för långa tänder. De kommer snart att dö allihop. Vilken tur att djurskyddföreningen kom hit. snipp snapp snut. Do impossible things